2021 so far

Jag har lite svårt att ta på stämningen där ute i landet, hur mås det egentligen? Det lunkar på va? Det känns som att de kollektiva känslorna som har vart så populära att tolka under pandemin nu har svalnat av och transformerats till ett kollektivt lunk. Kanske är det det där nya normala som predikats, kanske är det bara att vi har slutat uppdatera oss vad som ska hända sen och gått tillbaka till att leva i nu, vilket vi lyckas göra bättre än någonsin. Jag har i alla fall spenderat min nyfunna tid i nuet till att lyssna på ny musik, och tänkte därav presentera mina upptäckter här.

Med mer tid ensam i hemmet så krävs lite annan musik än den som passar sig till att tagga till på spårvagnen eller lyfta en förfest till skyarna. Jag tror att musiklyssnare som du och jag har ofrivilligt och helt medvetet lyssnat mer seriöst på musik den senaste tiden, mer aktivt och kanske till och med mer kritiskt. Dock så ser jag ingen riktig effekt av detta än på musiken som släpps, trender har hållit i sig ganska stadigt under hela 2020 och in i 2021. Dock så blir det ju skillnad i konsumtionen, i alla fall för mig. Jakten på den perfekta trapbangern har bytts ut mot en längtan till att känna mer känslor än bara partymode, vilket jag mycket väl har fått göra med låtarna i denna spellista. Låt mig presentera.

Annan känslosam stund: avskedet av mondeon

Släppet som imponerat mest på mig på senaste tiden måste vara slowthais album TYRON. slowthai är britten som kan leverera topp Grime, bra trap vibe och även r&b-känslor under ett och samma tak, allt paketerat på ett sammanhållande och originellt sätt med perfekt leverans. Albumet tar in en del stora features som Skepta, A$AP Rocky och James Blake, och jag får nog som många andra erkänna att det var det som drog mig till att lyssna en extra gång. Jag blev inte besviken, och kommer efter detta att lyssna med spända öron på allt som kommer signerat slowthai i framtiden.

slowthai

Separationsångesten från EU kanske har gått hårt på britterna annars, för jag tycker att det släpps ovanligt lite bra grime och brittisk rap just nu. Det känns som att de gått in sig lite i samma spår som det har varit ett tag, ett gäng grabbar går in i studion och spottar fire bars på ett stenhårt beat. Absolut det är fint men jag känner att jag vill ha något mer, och med mer menar jag inte bars om tjejer på ett dancehall beat. Sveriges hiphop-scen är lite som engelska hiphopscenen var för några år sen, och jag hoppas att några kreativa själar kan blåsa liv i dem båda snart, inte minst den brittiska scenen brukar ju vara väldigt uppfinningsrik så jag gissar på att grejer är på gång som jag inte hunnit snappa upp än.

Kungarna av grime, på bröderna skeptas (mitten i mössa) och jmes (vänster) skivbolag BBK

Jag ska inte klaga allt för mycket dock, det kommer bra låtar ibland, vilket recept de än följer. På brittiska scenen är en av de som kan leverera vad som känns lite fräscht inom grime just nu Central Cee, och jag tror att han kommer att vara med bakom spakarna, vad som än händer med scenen framöver. På svenska så har vi sett första fullängdaren från Maxi, och den har jag väntat på länge. Maxi är en av de mest intressanta rösterna och producenterna (då som Greener) som jobbar tillsammans med det alltid framåtsträvande TV FEH. Jag uppskattar det han gör för att även om det känns nytänkande för att vara Sverige så är det väldigt välgjort, med melodier och produktioner som hade kunnat vara på radio, om han inte valde att vara så artikulerande i sitt grova språk. Lines som ’hon skicka bilder sa att hon vill busa, knulla och jag spruta som en kulspruta // suger på hennes tuttar dom är utsökta, snacka skit om maxi ni blir hemsökta’ på ett relativt soft beat. Även om detta inte är lika misogynt som många andra rappare så känns det som att det hits different eftersom språket blir vardagligt på ett annat sätt. Hur som, albumet är riktigt fett och jag hoppas att detta kommer att leda till att Maxi vill släppa mer musik i framtiden, för jag tror att han sitter på oändliga kataloger av bra grejer.

Maxi

Ivory och ODZ-spinoffen MIVAS släppte i slutet av 2020 plattan SKORPIONERNA, och följde upp med en deluxeversion i början på året. Jag tycker att det är värt en lyssning då det har något, och Simon Superti gör riktigt trevliga produktioner även om hans prod-tag kan vara lite i jobbigaste laget vissa gånger. Mycket dancehall beats och låtar om tjejer som dansar, levererade av två riktigt trevliga låtskrivare och röster. Mona Masrour har också släppt ett album, SCENER, och tar texterna till en ny nivå med känslosamma historier berättade i välskrivna rim. Allt är inte helt min vibe men detta album, främst producerat av Nisj, är sjukt bra gjort och verkligen crème de la crème av denna våg av svensk rap gone radiomusik som vi nu upplever ute i landet.

Mona Masrour

Jag tror inte de stora rapparna i landet är speciellt ledsna att jag inte alltid vibear med deras musik, det är ju knappast skrivet till mig. Men det finns ändå de som gör lite mer spännande saker, och även om allt som görs i svensk hiphop redan har gjorts på många andra ställen, så blir jag glad när man hör Yung Hannes sjunga och rappa med munnen full av saliv för att testa en ny infallsvinkel som jag välkomnar. Än är det lite för dåligt för att vara bra, men när det väl blir bra då finns det så mycket plats för det i min spellista som få andra i Sverige kan fylla upp just nu. En annan som blåser lite nytt liv är som så ofta Yung Gud, eller numera bara Gud, som har gjort musik tillsammans med Yemi. Jag fattar inte riktigt varför inte Yemi inte blir större, kanske är han för långsam och seriös med sin musik. För allt han gör känns proffsigt, han meckar beats och sätter toner till hela album. Den nya låten med Gud kan hinta om att de tillsammans arbetar på ett album, som kanske är precis vad han behöver för att komma in i rampljuset lite längre än de 15 minuter han fick 2016.

Gud

Ett annat sätt att låta typ fräsch är att låta som det lät för länge sen, och jag kan inte riktigt sätta fingret på varför Petrus låt 1000 skäl att fira låter som att den kommer från en svunnen tid. Men det gör den på ett skönt sätt, och även om den är lite cheesy så är det fint när en låttext kan tala till en och få en att må genuint fint i denna värld där allt verkar handla om våld, becknish, och gäris. Tack för det Petrus!

Petrus singelomslag

Jag är ledsen att säga detta, men det händer typ lite mer intressanta saker i trapvärlden i Norge och Danmark. Danska som språk är nog lite bättre lämpat för trap tycker jag i alla fall, och kanske kan närheten språken i mellan inspirera den norska scenen. Hur som är jag inte jättebevandrad på vad de sysslar med där borta, utan bestämde mig bara för att lyssna in lite vad som är på tapeten. Jag blev inte besviken! I Danmark hittade jag lite skön känslosam trap från Gobs med låten Elskede och i Norge har precis KILL GINGER hittat in på listorna med egenproducerade låten tårer blir till is. Ska bli spännande att fortsätta hålla lite koll och se vad vi kan hitta i framtiden!

KILL GINGER är, som tur är, ginger

Vad gäller norge (liten bokstav med flit) så finns det spännande akter och artister att följa för att konsumera riktigt trevlig musik. Delara är en tjej som släpper låtar på både norska och engelska, och hennes nya låt Shark Tank landar precis i den göttiga gråzonen mellan rnb och poppigare trap. Detsamma gäller min personliga favoritföljetång Ash Olsen som tillsammans med Malte fortsätter att droppa bomber, denna gång i form av WILDIN’.

Delara

Oftast lyssnar jag som bekant mest på hiphop från den internationella scenen, men nu i början på 2021 så tycker jag tyvärr att det mest intressanta som har hänt är Lil Uzis pann-piercing. Dock så finns det såklart alltid några låtar som sticker ut, och denna gång fastnade jag för Ufo361 feat MC Bonez (visserligen tyskt men beats från 808 mafia sätter internationell standard på allt) med 7, Young thug tillsammans med Meek Mill och T-Shyne med That Go!, Smokepurpp med Prom Queen, och rå hiphop från JID och Denzel Curry i form av Bruuuh (Remix). Ingen av dessa kräver väl någon vidare introduktion, men någon kommentar på varje låt får ni alla fall.

7: Ufo361 är en galen man, kanske tar över flaggan från Future som kungen av big trap hooks. Och på tyska slipper man må liiiite dåligt av tveksamma texter. Det är något med tysk trap och att många rappare har röster som nästan blir humoristiska när de kommer in på låten, veteranen Bonez MC är en sådan och det uppskattas!

That Go!:  I väntan på thuggers Slime Language 2 så får vi en fet turn up-singel med schyssta gäster.

Prom Queen: Smokepurpp har sagt att han ska ta över trapgamet 2021 och startar ganska starkt med PSYCHO (Legally Insane) som visar ett mångfacetterat sound. Bästa låten blir Prom Queen som flippar det gamla samplet från Wu tangs Tearz.

Bruuuh (Remix): Kanske 2 av de mest tekniska och intressanta rapparna i gamet idag är JID och Denzel Curry. När de går ihop på en låt så går det inte att säga nej.

Lil uzi….

Jag började texten med att skriva om att jag har börjat lyssna på mer trevlig och välgjord musik, och började sedan lägga ut om diverse trap och hiphop som kanske inte alltid passar så väl in på den beskrivningen. Så var är den bra musiken? Ja, till exempel så har bästa Sarah Klang än en gång visat att man kan göra ett old school sound låta modernt med hennes underbara röst. Fever Dream är andra singeln som ska leda upp till hennes nya album Virgo, som i hennes egna ord beskrivs som det sexigaste hittills. En annan artist som alltid levererar exakt det man vill höra när hen droppar en låt är Tash Sultana, som har släppt ännu en singel i och med Sweet and Dandy, ochin i listan åker den. En annan favorit att koppla av till på senaste är Hans Philips somendrøm. Har inte så mycket mer att säga om det förutom att COLORS-produktionen är sjukt bra och lyfter hela låten, testa lyssna på originalet.

Tash Sultana

Vissa artister likt Tash Sultana är mästare av sitt eget sound och ger oss gång på gång vad som förväntas på ett mästerligt sätt. Men många artister tar ibland en svängom och testar på helt nya sound, vilket oftare än sällan blir intressant och lyckat, eftersom det per definition blir fräscht om det är en bra låt. Ett spännande fall av detta är bbno$ som gått ihop med Diamond Pistols som släppte låten help herself (tack för tipset Max) som låter sjukt bra även om det är ganska långt från hans annars typiska raps med komediinslag.

bbno$

Sist men inte minst vill jag tipsa till alla lofi beats to chill/study to- junkies (och alla andra) om att den klassiska hiphopproducenten, djn och rapparen Madlib har gått ihop med den mångsidiga Four tet och släppt ett album som måste lyssnas från början till slut, Sound Ancestors. Albumet, som producerades samtidigt som MF DOOMs tragiska bortgång, fungerar nog som liten tröst för Madlib och hiphoppens värld, för det är verkligen riktigt bra. Det är en ultimat resa av beats med skits och originella vocals överallt, perfekt att promenera, jobba eller bara ligga på soffan och koppla av till.

Länk till spellistan igen.

Once again, om du läst ända hit, stort tack för din uppmärksamhet. Vi hörs!             

Published
Categorized as trap

Leave a comment

Your email address will not be published. Required fields are marked *